Svart och vitt

Jag skriver här alltför sällan. Ju länge tid det går mellan inläggen, desto svårare blir det att få med allt, men jag ska försöka i ett inte alltför långt inlägg få med det viktigaste från helgen.

I fredags var vi i Napoli på jakt efter fotbollsbiljetter. Det gick inget vidare. Biljettsystemet suger och vi fick återvända tomhämta. Eller inte helt tomhänta. Att strosa omkring på Neapels gator och torg är fantastiskt. Livligt och oförutsägbart. Skön känsla. På lördag återvänder vi, grazie!


I lördags var det Salernitana-Treviso. Även det en mäktig upplevelser. Mycket känslor. Lagom finns inte. Exempel "Andernas Maradona":
Roberto Merino heter den mest populära spelaren i Salernitana. Han är väldigt kort och påminner mycket om Giovinco i Juventus. Men har får inte spela (av någon sjuk anledning). Tränaren i Salernitana är väldigt illa omtyckt på grund av Salernitanas tabellposition och att Merino inte får spela. I lördags fick Merino hoppa in sista kvarten och kom in och var totalt överlägsen. Väldigt längesen jag såg en spelare vara så överlägsen. En fröjd för ögat. Om det inte vore för inkompetenda avslutare hade han noterats för 2-3 briljanta assist.

Varje gång Merino briljerade uppstod stora känslor bland fansen. Vissa applåderade och lovordade teknikern. Andra blev mer och mer rasande på tränaren för varje gång den bänkade Merino visade upp sina kvalitéer. Vafanculo osv... Vissa visste inte hur de skulle reagera. Ena sekundens glädje byttes snabbt mot raseri mot tränaren. Svart och vitt på samma gång. Fantastisk underhållning.

Skulle jag skriva om alla galna händelser på Stadio Arechi skulle inlägget bli längre än det redan är. Men efter matchens slut var det svårt att hålla sig för skratt bland alla arga Salernitana-fans som var besvikna över 2-2 hemma mot Treviso. "Merda Di Napoli, merda tutti"!


Igår återvände vi till Caserta för att besöka "gamla Caserta". Dock var det omöjligt att hitta en buss som gick dit och vi fick ge upp den planen. Istället åkte vi till Amfiteatern i Santa Maria Capua. Denna var, innan byggnationen av Colloseum, romarrikets största amfiteater med plats för 50.000 åskådare.

Caserta och de andra förstäderna norr om Neapel är väldigt risiga. Bilderna man bygger upp kring slitna hus, rost och sopberg på gatorna bekräftas definitivt. Detta tillsammans med en  överrepresentation av flashiga bilar känns suspekt...

Gustav: Jag la märke till namnet i målprotokollet men har aldrig hört namnet tidigare. Är det en ny OG Solkjaer måntro? Ska bli härligt att komma hem till svensk vår, skönt att den äntligen kommit. Jordskalvet har tydligen känts av även här i trakterna, men jag låg och sov vid den tiden och har själv inte känt något...

Kommentarer
Postat av: MALM

Fan va svårt det var att få se Napoli, men ge inte upp!

Roberto Merino, hur gammal är han? Kanske ska tipsa Mr.Shearer om honom? Vi behöver lite kreativitet! Nu har jag skrivit på lägenhetskontrakt gazz!

2009-04-06 @ 20:33:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0